juli2010

Söndag 4 juli

Efter att under en veckas tid ha kuskat runt med bil i södra Sverige, har jag lärt mig fem saker

1.Sverige är väldigt vackert i solsken

2.Det har denna sommar skett en masslakt av grävlingar på de svenska vägarna

3.Sydsvensk knott är 100 gånger värre än norrländska myggor

4.Även en GPS kan bli förvirrad

5.Holländare är duktiga på att slå upp tält.


Torsdag 8 juli

Vem har haft picknick på cykelvägen. Bakom Dollarstore stod två öppnade enliters mellanmjölksförpackningar. Kanske egentligen inte så konstigt med det. Men tio meter längre fram på cykelvägen stod en burk - av vad jag kunde utläsa i hastigheten – färdiglagad köttfärssås. Även denna förpackning var öppnad. Och i burken fanns en sked (eventuellt gaffel) av rostfritt stål. En underlig syn.


Fredag 9 juli

De senaste åren har det blivit allt vanligare med asiatiska alternativ till pizzan och hamburgarna. De så kallade thaivagnarna sprider sig över landet. Och nu ställer jag mig frågan – hur kan thailändarna vara så små – när de tydligen varje dag serverar sådana jätteportioner.

Idag var jag för lat för att fixa ordning någon egen lagad mat, så på hemväg från jobbet svängde jag förbi thaivagnen på Södermalmstorg. Resultatet blev någon biffgryta med grön curry och kokosmjölk. Och massvis med ris. Portionen var troligen anpassad till en större thailändsk familj på två vuxna och tre barn. Samt möjligen en hund som tog hand om resterna.

Jag är inte den som brukar vika ned mig, men trots en riktig viljeinsats har jag nu måndagens matlåda räddad. Och jag funderar på om inte tre besök vid thaivagnen per vecka skulle minska mitt matkonto ganska drastiskt, en hel veckas mat för under 200 spänn – inte illa.


Lördag 10 juli

Det är svart som gäller i Gävle denna helg. Hårdrocken har nämligen tagit grepp om staden – eller i all fall Brynäs. På Gasklockorna har det spelats hårdrock i dagarna tre och en närliggande äng har plötsligt förvandlats till en mycket välbesökt camping. Och runt området kryllar det svartklädda ungdomar. Och ungefär lika många måsar festar loss på gårdagens kvarlämnade sopor.

Men i stort verkade det gått städat till. Nästan oroväckande städat. När jag igår kväll cyklade förbi festplatsen var det enda som skvallrade om hårdrocksfestival en polisbil med saftblandarna i full aktivitet troligen på väg till den tillfälliga campingplatsen. De svartklädda ungdomarna verkade försvunnit bort i mörkret, gått och lagt sig eller – kanske de faktiskt lyssnade på någon konsert.

Och som vanligt när festivaler av den här typen går av stapeln förundras man över att det inte blir mer bråk. En titt på lokaltidningarnas webtidningar ger vid handen att det värsta incidenten verkar vara en göteborgare som greps inne på området med en elpistol, en lite annorlunda rockattiralj minsann. Det var dessutom tveksamt om denne göteborgare kunde gå under epitetet ungdom, snarare medelålders. Han var 37 bast.

Är det inte värre saker att oroa sig för än en nedskräpning kan man ju inte klaga. Skräpet går ju att plocka upp.


Söndag 11 juli

Sorry Spanien. När jag ikväll bänkar mig framför TV:n och VM i fotboll är det hos Holland mina sympatier finns. Allt som ett hjärtligt tack för hjälpen.

För utan detta land, eller rättare sagt detta lands invånare, eller ska jag vara ärlig en av detta lands medborgare, hade vi aldrig fått upp det av syrran lånade tältet på Kiviks familjecamping.

Under min och min kompis bilsemester i de södra landsdelarna var det egentligen traditionella campingstugor som gällde. Men som back-up hade vi fått låna ett tält, några luftmadrasser och även ett par hopfällbara stolar. När vi kom till Kivik fick vi besked av campingvärden att han nyss hyrt ut sista stugan (vet inte riktigt om att hans definition av nyss var samma som min, men…). Dock bestämde vi oss för att det var för sent att försöka jaga något nytt, och tältet låg ju där i bakluckan. Så vi styrde färden till ett av campingplatsens hörn och tältresningen kunde börja. Men trots en ivrig kontakt med syster och svåger fick vi liksom ingen kläm på det här med metoden för tältresningen. Det var då han dök upp. Räddaren i nöden. Vår holländare i skimrande vit rustning, eller i alla fall T-shirt och shorts. Han hade, troligtvis ganska roat, studerat våra försök att bli vän med tältet. Och han berättade att han hade givit oss en halvtimme. Sedan kände han sig manad att hjälpa till. Han hade själv ett nästan liknande tält.

En kvart senare stod tältet upprätt. Och relativt riktigt verkade bygget vara.

Så alla spanjorer måste förlåta. Nu är det dags att betala tillbaka för denna hjälp. Det är Holland som får mina hejarop ikväll.


Måndag 12 juli

Det här var dagen då folk i min närhet i längtansfyllda ordalag började tala om eventuella åskväder och andra nederbördsrika väderformer. Så nu verkar Sverige vara less den tropiska värmen.

Och väderkartan för de närmaste dagarna verkar göra regnmakarna bönhörda. Åska, regn och till och med lite svalare väder utlovas.


Tisdag 13 juli

Att man ibland kan ha lite svårt att hålla tankarna på en någorlunda rät linje i en bastu beror inte på den där ölen man brukar hälla i sig, utan enbart på värmen. Det har jag blivit varse de senaste arbetsdagarna. När termometern utanför vårt fikarum närmar sig 50 grader (jag tror den toppade på 46 idag, den sitter dock kanske lite väl exponerad för solen för att vi ska få rekordnoteringen godkänd) och luften inne på kontoret har tagit semester blir tankearbetet lidande. Och man svettas som om man sprungit ett 1500-meterslopp.

Men efter åtta timmar kan man jublande gå ut i friska luften bara för att upptäcka att bastun ersätts av ett torkrum för tvätt. Således är luftens temperatur likartad, enda skillnaden är att det nu blåser (ganska mycket till och med) varmluft mot min lekamen.


Söndag 18 juli

Sikta bara till höger om den gröna fyren. Svågerns order var kristallklar. Men ändå var det med lite bävan jag ställde mig vid ratten för den nya mastodontbåt syrran och – framförallt – svågern skaffat sig. 14 meter lång och fylld av brittisk rustik. Dessutom av en modell framtagen för dokusåpa.

Färden från Stavsnäs hade gått i ganska goda vindar – i alla fall så tyckte jag det. Som landkrabba kändes det lite hisnande då båten lutade över 45 grader och vattnet forsade efter relingen. Men nu behövde kaptenen gå på toaletten och med båtens tredje besättningsman, min äldste systerson, i djup sömn i kabyssen måste jag nu ta ansvaret för båtens framfart.

Vi var på väg in i Jungfrufjärden och där brukar det blåsa ordentligt enligt svågern. Men det enda jag behövde tänka på var sikta på höger sidan om den gröna fyren. Jag gjorde mig beredd på en riktig fajt – och då dog i stort sett all vind ut – sakta guppade vi i riktning mot den där fyren långt borta vid horisonten.

Man kan ju inte annat än konstatera att han däruppe är en klok herre när det gäller…


Måndag 19 juli

När jag satte mig ner hos frisören och hon undrade hur mycket hon skulle ta, höll jag nästan på att skrika ”plocka bort allt!”.

För att det oftast känns skönt att klippa sig är ganska logiskt – annars skulle man nog inte klippa sig överhuvudtaget. Men denna gång led jag av en akut ”plocka genast bort det där plågsamma”-sympton.

Mitt tjocka hår går nämligen inte alls ihop med den senaste månadens varma väder. Den sista veckan har det känts som om jag haft en pälsmössa på mig. Inte så lyckat då termometern kämpar för att inte passera 30-strecket. Men när håret föll började jag förstå att fåret några gånger per år är ett mycket lyckligt djur.

På tal om hår så förbannade i helgen min systerdotter hela den nilssonska delen av hennes släkt. Kan tyckas tufft, men även här kan värmen ha spelat in. Hon förklarade att hon hatade tjockt hår och hon har fått sin beskärda del av den nilssonska hårgenen. När jag då undrade om hon hellre ville ha sin fars hår, blev hon dock tyst. Hennes far har nämligen börjat – som det så stilfullt heter – växa genom håret.


Torsdag 22 april

Hur kan det komma sig att den sista veckan innan semestern alltid är så mycket längre än årets andra 51 veckor? Och inte blev den mindre lång eftersom jag idag belönades med en rejäl huvudvärk. En present från en ganska sliten kropp som ville tala om att än är inte semestern här – så du får minsann ta och lägga dig i tid.

Och det här med långa veckor verkar vara något som enbart förunnas veckan innan den långa sommarsemestern. För jag har ju redan haft en veckas semester i sommar. Och då vill jag inte minnas att arbetsveckan innan var särskilt lång. Nu kan det väl i och för sig bero på att min första semestervecka i sommar var veckan efter midsommar och då var ju faktiskt veckan innan av naturen en dag för kort. Men ändå… Lite tyngre borde ju även denna ha varit.

Men å andra sidan kan ju längden på innevarande vecka bero på att i stort sett alla andra har semester redan. Och att det dessutom är kvavt så in i h-e på jobbet.


Måndag 26 juli

Första semesterdagen och det blev lite seriös shopping som gällde. Seriös, eftersom jag faktiskt hade mer än en sak på inköpslistan. Inte seriös om man i ordet seriös lägger en välplanerad och effektiv shoppingrunda.

De två saker jag absolut måste köpa var enligt planerna någon form av hylla i köket att placera mikron på samt en, i förväg utsedd, kavaj till extrapris på Kappahl. Detta för att ha något att ta på mig till nästa helgs bröllop.

Med dessa förutsättningar gick jag då ner till centrum. Efter en latte och en bulle gick jag till Clas Ohlsson där jag sett att de hade ett hyllplan i ek som verkade lovande. Men väl där upptäckte jag att bredden på denna hylla var 30 cm. Min mikros djup är ytterligare fyra centimeter. Alltså blev resultatet av mitt C Ohlsson-besök fyra kabelkanaler till datorsmodemet samt några väggbeslag till gardinstång. Något jag utan framgång sökt länge efter och jag nu i princip snubblade över. Man kan alltid lita på Clas. När jag gick ut från denna affär slog det mig att jag tidigare hade haft tankar på att köpa en ny necessär. Så nästa anhalt blev Åhléns och där bland parfymdoft och hårdsminkad personal lyckades jag få tag på en modell man kunde hänga upp på en handdukskrok. Ett köp jag var nöjd med och nu var hela mitt fokus inriktat på den där hyllan.

Så jag lämnade med bestämda steg stadens centrala delar för att via min lägenhet gå ut till byggvaruhusen i Brynäs/Fjällbacka. Besöket på Byggmax blev en stor besvikelse. Där verkade de inte veta vad limfog var för något, i alla fall var utbudet av något bredare limfog i stort sett obefintligt. På K-Rauta fanns däremot en del, men då dök ett nytt problem upp. Tydligen görs detta i 30 eller 40 cm bredd. Och jag som skulle behöva 35 cm. Tillbaka till köket för att ta nya mått. För att titta efter gardiner (som det nu fanns behov av eftersom jag hittat de där väggbeslagen) slank jag in på Jysk. Ut kom jag med ett överkast till sängen, ett rent spontanköp.

När jag stod där på parkeringen utanför Jysk slog det mig plötsligt – kavajen!!! Den hade jag helt förträngt. Så det fick bli ytterligare en tur ner till centrum. Denna gång blev det cykel.

Provning av kavaj + byxor, val av modell (helgrå eller lite rutig var frågan) följde. Valet föll på den rutiga. Men då slog det mig att Kappahl tillhör ju Coop-kedjan och på mitt kylskåp hängde en rabattkupong som snart (nåja om några månader) skulle gå ut. Kan verka löjligt, men 10 % skulle ju innebära runt hundralappen, så visst skulle det vara värt att cykla hem och hämta denna. Bra med lite extra motion också. Så en snabb färd mot Brynäs vidtog, träffade en kompis på vägen vilket tog tid. Kvart i sex stod jag åter på Kappahl. Ryckte åt mig de utvalda plaggen, bara för att mötas av en kassörska som var något av det mest stressade jag träffat på. Tydligen stänger de klockan sex på somrarna och det var tydligt att hon inte tänkte stanna kvar på sin arbetsplats en enda minut efter detta. Men hon hann förklara att eftersom jag köpt två reavaror kunde jag ta ytterligare en reavara gratis. Och sedan sprang hon för att visa vilka reavaror de hade. Ett antal T-shirts, fula som stryk och kalsonger var vad hon fick ur sig. Kalsongerna var i och för sig inte så vackra, men jag, nu nästan lika stressad som expediten (det finns inte mycket som stressar mig, men folk som själv är stressade – och därmed mycket stirriga - tål jag inte). Och att hitta ett par med rätt storlek var som vanligt hopplöst. Men till slut ryckte jag åt mig ett par, betalade och glömde i hastigheten min ryggsäck i kassan. Som tur var upptäckte jag min fadäs ganska snabbt. Och jag lyckades komma in i affären igen innan de stängde. När min stressnivå sjunkit en del slog det mig att jag naturligtvis skulle ha valt ett par byxor till som gratisvara. De var ju utprovade och klara.

Men kvart över sex var jag äntligen hemma och jag kunde pusta ut efter en semesterdag full av shopping – en sysselsättning som inte tillhör mina favoriter.


Onsdag 28 juli

I morgon tält, natten till lördag vandrarhem med hotellstandard och sedan ett mer ordinärt vandrarhem. Dags för en liten turné igen. Det som oroar mig är bara att SMHI har hotat med ett rejält regnväder lagom till tältningen. Men syrran lovar att deras tält är vattentätt och som gammal medlem av trossen på ING 3 i Boden är jag ju van att tälta i besvärliga förhållanden.


Hem