val

? ? ?


Det fanns en tid då allt var så okomplicerat. Ville jag tända på taklampan, tryckte jag bara på lysknappen. Om jag ville ut och åka tåg var det SJ som gällde, jag flög med Linjeflyg, skickade brev med Postverket, ringde i Televerkets linjenät och pensionspengarna som min arbetsgivare betalade in för att säkra min ålderdom hamnade i nån statlig AP-fond.

Ja, det fanns en tid då allt var så okomplicerat. Någon annan hade redan gjort alla de val som vi behövde göra. Bryr er inte, myndigheterna har redan tagit hand om allt.

Men denna tid är för länge sedan försvunnen. Nu är det valfrihet och fri konkurrens som gäller. Elbolag, telebolag, flygbolag och pensionsfondbolag slåss om att få ha mig som kund. Det är bara att välja.

Men… vad händer om jag väljer fel? Om fondbolaget jag valt plötsligt krascher för att någon japan valt att satsa på ett högriskprojekt. Eller att telebolaget går i konkurs för att jag inte ringer tillräckligt mycket. Jag kanske inte är lönsam som kund längre. Och när det nya järnvägsföretaget inte får nattrafiken till Norrland att gå runt. Kommer jag mig hem till mina föräldrar då?

Och hur ska jag kunna göra alla dessa val? Jag som växt upp på 60-talet. Då vi litade på att statsmakterna fixade allt. Ja, det var nästan så att de bestämde vilka kläder vi skulle ha på oss.

Och skulle vi välja att inte välja, så kan vi se oss blåsta. För det säkraste alternativet är oftast det sämsta ekonomiskt sett.

Själv får jag runt millennieskiftet en utmärkt möjlighet att testa  kolossen mot uppstickarna. När jag reser upp till Norrland kommer resan norrut att genomföras med SJ:s försorg, medan jag under returresan måste förlita mig till Svenska Tågkompaniet (det norrländska alternativet) och Västtåg. Omläggningen har redan kostat mig ett par extra telefonsamtal i min jakt på biljetter. Så nu är det upp till bevis.

Det fanns en tid då allt var så okomplicerat. Frågan är om det nu kommer en tid då allt blir så mycket mer serviceinriktat.

Kan finnas anledning att återkomma.