svenskasommaren

Finns det något mer utskällt än den svenska sommaren? Svinkallt i juni, regn i juli och höstväder i augusti.

Jovisst, känns tongångarna igen. Vi älskar att klaga på den blågula sommaren, utan att reflektera över att alternativet inte alla gånger är det perfekta.

För fem år sedan åkte jag till Rom. Avfärden skedde den 5 juli och vi lämnade ett småregnigt Arlanda bakom oss. De 15 grader som termometern visade värmde föga och drömmen om en solig och varm vecka i Italiens huvudstad var stark.

Och vi blev bönhörda. När vi steg av planet var det som om att gå in i en vägg. Kvicksilvret låg och darrade runt 40-graderssträcket och luftfuktigheten var så hög att efter fem meter var min t-shirt genomsur.

Dagen efter hade det blivit ytterligare några grader varmare och hotellets portier berättade att det här var den varmaste dagen på flera decennier i Rom. Något för oss soltörstande nordbor att sätta tänderna i. Att man sedan som den turis man var, inte kunde nöja sig med att köpa en glass, söka upp en skuggig plats och ta en fyra timmar lång siesta, gjorde inte saken bättre. Medan asfalten brände under våra fötter sprang vi mellan ruinerna och besökte Collosseum, Spanska trappan och Peterskyrkan.

Och förr eller senare ställer man sig frågan – skulle jag kunna bo här? Att springa runt stan en vecka gå ju an, men skulle man inte efter ett par månader längta till en regnig svensk sommardag?

Jag har en kompis i Toronto, som med illa dold skadeglädje brukar skicka iväg epost till mig och berätta om dagar med över 30 graders värme. Dessa brukar ofta komma som svar på något deprimerat ”nu regnar det igen”-brev från min sida. Och det kan vara svårt att argumentera emot det hela.  Vi svenskar är ju uppfödda med den uppfattningen ”ju varmare desto bättre”. Men är jag ensam som tycker att 30 grader är för varmt?

Så därför tycker jag att vi alla ska slå ett slag för en sommar hemmavid. Egentligen finns det inget bättre än den svenska sommaren. Jordgubbar, nypotatis, smörstekta kantareller, doften av nyslaget gräs för att inte tala om en stilla nattlig promenad till ackompanjemanget av fågelkvitter.

Det är livet det. Och så en het sommarvecka i Prag. Man måste ju se sig om också…