November2018

Måndag 5 november

Vissa dagar känns mer höst än andra. Men en måndag, då det egentligen inte regnar men luftfuktigheten måste vara närmare 100 procent tar nog priset.

 

Inte nog med att man blir blöt utan att egentligen förstå varför, men dimman gör att sikten blir i princip obefintlig.

Men det kanske egentligen bara var en generalrepetition inför London-resan. Trots allt så betalade jag ju den sista delen igår, nämligen tågbiljetterna till och från Arlanda.

 

Torsdag 22 november

Besöket på restaurangen i Linköping blev lite annorlunda – minst sagt. Maten skulle vara förbeställd, men föga anade vårt gäng att detta kunde bli något som skulle få Fawlty Towers att framstå som en fullt normal restaurang. Vår Maunel hade det inte lätt. Det framkom ganska snart att han inte egentligen var servitör, utan han stod vanligtvis i baren. Troligen var det någon som strulat med schemat. Nåväl, vi delades upp på två bord och de som hade suttit sig först verkade få leverans av framförallt vin med en väldig fart. Själv hade jag knappt hunnit öppna dryckesmenyn innan vinflaskor började tömmas i glasen. Sedan hände ingenting och efter det ingenting, men sedan lyckades vi uppmärksamma servitören på att kanske även vi var lite småtörstiga. Jag bestämde mig för att jag skulle ha en fördrink – något med gin samt en Weissbier till maten. Sedan hände ingenting och ännu mer ingenting. Det började muttras i leden. En onsdagstörst ska man inte leka med.

 

Efter en oerhört lång väntan så vi äntligen en vitklädd servitris bära något som såg ut som gindrinkar upp för trappan. Och mycket riktigt. En smaskig drink ställdes framför mig. Problemet var bara att det tre sekunder senare ställdes den förbeställda hamburgaren framför mig. Någon Weissbier såg jag dock inte till. Vi njöt av våra drinkar och väntade på att öl och vin skulle dyka upp. Men icke. Inte heller servitören dök upp.

 

Eftersom nu hamburgaren och de tillhörande pommes fritten nu riskerade att nå rumstemperatur så började jag äta. Med gindrink som måltidsdryck. Detta var lite innovativt tyckte jag. När jag nästan var färdig med burgaren var det någon i sällskapet som lyckade påkalla servitörens uppmärksamhet och fråga var pilsnern försvann. Den hade tydligen stått på en bricka hela tiden. Nu hade ju tyvärr servitören kastat lappen med våra beställningar så det blev lite rörigt innan alla hade fått sin dryck.

 

Måltiden avslutades och betalning skulle ske. Grabben kommer då med en mobil kortautomat som han just framför mig lyckades lösa ut på så sätt att kvittorullen slet sig och blev liggande i utdraget tillstånd på golvet. Killen gör ett försök att rulla upp denna, men nu var stressnivån hög och rullen ville inte alls vara samarbetsvillig. Fråga mig inte hur, men den löser ut ännu en gång. Och då lämnar vår servitör helt sonika den långa pappersremsan på golvet och hämtar en nu kortmaskin.

 

Troligen är dock den nya maskinen inte tekniskt fulländad. För efter varje betalning måste han gå till baren för att hämta kvittot (slår mig nu att han kanske aldrig bytte kvittomaskin, eller att han kommit på att det här med kvittorullar var farliga tingestar) Eftersom vi var drygt 20 personer i vår grupp så tog ju betalningsproceduren en rejäl tid. Och för de kanske 14 första betalningarna måste han ta en sjumilakliv över den papperskvittohög som var resultatet ab tidigare fadäs.

 

Vid det här laget slets jag mellan tre starka känslor. Å ena sidan var det lite skämskudde på, ni vet en sådan där film där man egentligen inte vill, man inte kan låta bli, att titta på karaktärernas dumhet, å andra sidan började jag tycka riktigt synd om den unge mannen som helt tydligt kastats in i en roll han inte klarar av. Men mest försökte jag nog hålla mig för skratt. Och tanken på Manuel dök upp. Jag bara väntade på att John Cleese skulle komma och bruka lite milt underhållningsvåld.

 

När det var min tur att betala gav jag till och med åtta kronor i dricks bara för underhållningen. Och lite av medlidande.

 

Tisdag 27 november

Efter Black Friday och Cyber Monday var det idag dags för Giving Tuesday. Jag har fullständigt ignorerat de två första aktiviteterna, men den tisdagens event är jag ordentligt på. Fem matpaket hos Röda Korset blev det. Skänker en inre frid som inte kan uppnås genom att köpa materiella ting.

 

 

 

 

Hem