November2012

Fredag 1 november

Puh! Vilken dag! Den började med att Sveriges radio gick ut med en skatte"nyhet" som hade en faktagranskning som skulle gett en mediastudent på gymnasiet ett stort och rött IG (trodde SR var en garant för kvalitet - härmed är denna villfarelse omvärderad). Sedan har det bara fortsatt. Inte konstigt att jag är slutkörd.

Dessutom är jag osäker om jag har besiktningstid på bilprovningen i morgon. De ringde i går och när de till slut fick tag på mig visade det sig att jag måste boka om min tid p.g.a någon uppdatering av någon dator. Hade då dålig koll om vilken dag i december som skulle passa. Men det skulle gå bra att återkomma idag med ombokningen. När jag gjorde det fick jag beskedet att det inte gick att omboka - systemet låg ju nere för uppdatering. Jo tjena. Sedan kom det även ett automatgenererat sms som hälsade mig välkommen till Bilprovningen i morgon kl 14.20... Så jag är fortfarande tveksam där…

 

Söndag 25 november

Lyckades jogga järnvägsmuseirundan (uppskattningsvis knappa 5 km) utan att stanna en enda gång. Är stolt! Avslutade till och med med en extra sväng runt kvarteret. Kanske ett tecken på att tempot var för lugnt, men eter att jag har lyssnat å en träningsdiskussion i Vinterstudion förstod jag att detta är den viktigaste träningen. Kallar det ett A1-pass. A2-passet genomförde jag den sista ruschen runt kvarteret och A3-passet fick bli den korta bit som bestod av att komma upp för trappen vid Staffansbron.

 

Måndag 26 november

Efter sju sorger och åtta bedrövelser har jag äntligen blivit klippt. Det började för två veckor sedan. Som vanligt hade året svämmat över alla gränser innan jag äntligen lyfte telefonluren för att beställa en klipptid. Efter vissa diskussioner fick jag tid i onsdags. Det var i alla fall vad jag skrev i en av mina allanackor – den i mobilen. För säkerhets skull gjorde jag också en notering i almanackan i datorn. Med en påminnelse en dag innan.

Det var bara ett problem. Redan i måndags larmade min dator att det var dags för ett frisörbesök dagen efter. Vilket skulle bli svårt, eftersom jag just den angivna tiden skulle befinna mig i Falun, eller på sin höjd på ett tåg mellan Falun och Gävle.

Av den anledningen slog jag en signal från Falun för att kolla upp tiden. Och det visade sig att min dator ljög – mobiltelefonen talade sanning. Det var onsdag som gällde. Och min misstanke om tillfällig sinnesförvirring kom på skam.

Nu blir det inte alltid som man tänkt sig. När jag, långhårigare än någonsin, under lunchen på onsdagen kastade en snabb blick på min mobiltelefon upptäckte jag att det tydligen hade kommit ett samtal under förmiddagen (mobilen är inte alltid att lita på, den ringer bara när den vill). Frisörsalongen hade ringt. Någon klippning skulle det inte bli av denna eftermiddag. Frisören var hemma med sjukt barn. Ny tid måste beställas – det blev idag klockan 16.30.

Jag slutade redan klockan fyra, så trots en del fönstershoppande öppnade jag dörren en kvart innan min tid (en sådan marginal är i det närmaste ett unikum för en tidsneurotiker som jag. När jag steg in tvekade jag. Hade jag gått in genom rätt dörr. Den frisörsalong jag använt mig av i fem år fanns inte där längre. Fanns det verkligen fler frisörsalonger i detta kvarter? Men då fick jag syn på valda delar av personalen. De var ju de som jobbat på min frisörsalong tidigare. Då gick det upp för mig. Här hade skett en ordentlig remake. Så jag slog mig ner i den nya besökssoffan. Och där blev jag sittande. Kvart i fem måste jag gå fram till disken för att kolla om jag verkligen hade tid idag – eller hade jag lik förbenat tagit fel. Vilket kulle vara ironiskt med tanke på att jag var på plats i så otroligt god tid.

Men det visade sig att hon som skulle klippa mig, bara hamnat efter i schemat. Antagligen alltför många färgade tanthår denna eftermiddag.

Men till slut, närmare tjugo minuter efter utsatt tid, fick hon i alla fall roa sig med mina gråa lockar. Skallen blev ett par kilo lättare och vädret ett par grader kallare - annars är allt som förut.

 

Tisdag 27 november

Nu är vintern här. Den årliga ifyllandet av potthålen som plågar Hillmanskroken är utförd. Nu väntar vi bara på vårens tjällossning. Och allt kommer att återgå till det normala. Är jag korkad som någonstans har uppfattningen att det vore bättre att fylla igen potthålen under våren.

 

 

 

 

Hem