Mars2016

Onsdag 2 mars

En skön bieffekt av två veckors utlandsvistelse är att man lever i en ”här och nu”-bubbla. Intrycken från världen utanför är få.

Men detta innebär också att när man återvänder från denna bubbla måste man försöka hämta in så mycket som möjligt från livet utanför bubblan. Och nu funderar jag – kan det verkligen hända så mycket på enbart två veckor.

En av mina forna favoritpubar i Gävle, CC-puben, har brunnit. En svensk världsstjärna har testat positivt för doping, en pajas verkar bli republikanernas kandidat i det amerikanska presidentvalet, enbart på den meriten att han inte liknar andra politiker, börsen har vänt uppåt, de har av någon anledning grävt upp gatan som gränsar till min bostadsrättsförenings parkering och ComHem har ändrat layouten programtablån samt Tivo-funktionen.

Och då tror jag inte ens fått med något som hände vecka 1.

 

Måndag 7 mars

Lite stökig morgon då jag:

1. Upptäcker (alltför sent) att jag började kvart i åtta och inte åtta som jag trodde.

2. Upptäcker sedan att jag jobbar en timme längre än vad jag trodde (ajöss med det inbokade spinningpasset)

3. Min cykel är borta. Minns då att den står på stan sedan fredags. En halvtimmes powerwalk får agera substitut för spinningen.

4. Väl på jobbet uppdagas att det är fel på mitt schema. För att mitt schemaönskemål skulle gå igenom schemaverktygets nålsöga har jag tvingats göra en egensnickrad specialare.

Var det någon som antydde att det var måndag?

 

Söndag 13 mars

I fredags kom bilderna från Sydafrika. Det kostade mig nästan 2000 pix. Minnen består men pengar förgår så det var värt pengarna. Nu har jag suttit och tittat på bilder hela dagen och även lyckats komplettera februaris dagboksanteckningar med en del bilder.

 

Söndag 20 mars

Mötte en för mig okänd yngre herre på cykelbron vid polishuset idag. Plötsligt chockade han genom att inbjuda till en high five. Och otroligt nog hade jag sinnesnärvaro nog och för all del även snabbheten Att möta hans invit.

Jag vet inte varför han tyckte att en high fiva var på plats, men det är härligt, om än ibland lite förvirrande med folk som bryter mot konventionerna. Vanligtvis brukar det ju vara svårt att till och med få ögonkontakt med de man möter.

 

Hem