juni2006

Umeå fredag 16 juni 2006

 

För några dagar sedan var det dags igen. För 43:e gången faktiskt. Återigen var det nämligen min födelsedag. En dag som jag egentligen borde närma mig med blandade känslor. Men jag har för länge sedan accepterat människans lott här i världen. Alltså den som med skärpa slår fast att man inte kan vara evigt ung. Jag blir inte ens längre illa berörd om någon påstår att jag kommit in i medelåldern.

 

 

 

 

 

 

 

Men när börjar egentligen medelåldern? Frågan ställdes på sin spets i veckan då någon överkonstruktiv journalist på radion gjorde ett inslag om mannen som till och med kämpar med Zlatan om titeln ”veckans mest omskrivne”, nämligen Hagamannen. Radioreportern gjorde en djupdykning (?) i den tyngre psykologins allra mörkaste prång och frågade sig hur det kunde vara möjligt att en medelålders familjefar kunde förvandlas till ett sådant monster. Till saken hör att den misstänkte Hagamannen är 33 år. I och för sig jobbade den ovan nämnde reportern på ungdomskanalen P3, men frågan kvarstår, när börjar egentligen medelåldern?

 

 

 

 

 

 

 

Är man kanske medelålders, då man tar steget bort från ungdomsåren? I och för sig så är det väl litet oklart när dessa slutar, men denna definition borde väl i alla fall innebära att man är snubblande nära medelåldern vid 25 års ålder. Men om inte denna definition gäller, vad kallas man då under de år som förflyter mellan ungdomen och medelåldern? Beats me...

 

 

 

 

 

 

 

Annars är det väl mest fotbolls-VM som diskuteras dessa dagar. Nästan så att jag tycker synd om de personer som inte bryr sig ett skvatt om de sparkande herrarna där nere i Tyskland. Själv lider jag fortfarande av sviterna av det skrik som gårdagens segermål av Fredrik Ljungberg framkallade. Och ändå var det ju bara en fotbollsmatch...

 

 

Hem