april2010

Tisdag 6 april

Jag vill bli rörmokare. Kompisens son, en bestämd yngling i tioårsåldern hade allting klart för sig. Rörmokare var drömjobbet. Konstigt nog gav min yngsta systerson, 13 år, uttryck för samma framtidsdröm för en tid sedan. Visst funderade jag lite på var pilot, brandman och fotbollsproffs tog vägen, men vaddå? Rörmokare kanske verkade spännande i en liten knattes ögon.

Men riktigt förvånade blev jag när jag fick höra anledningen till yrkesdrömmarna. Det handlade om pengar. En rörmokare tjänar ju så mycket…

Min förvåning ersattes dock av viss eftertanke. Kanske hade smågrabbarna upptäckt något som vi äldre i vår fördomsfulla värld har missat. Hantverkare är de nya höginkomsttagarna. Inte minst i Stockholmsområdet, där de nämnda ynglingarna bor.

Och inte har ROT-avdraget gjort hantverkarnas årsinkomst mindre. Orderböckerna är fulltecknade under lång tid framåt och den gamla kapitalistsregeln om tillgång och efterfrågan kickar in. Känslan som många som utnyttjat hantverkare har, är att timpriserna stigit ganska rejält. Staten betalar ju…

Med bakgrund till detta är det lite förvånande att den rödgröna oppositionen överhuvudtaget inte nämner ROT-avdraget i sin argumentering om återställare utan istället lägger ner otroligt mycket energi på de hushållsnära tjänsternas avskaffande. Ett typiskt exempel på hur man genom en politisk retorik kan måla in sig i ett hörn som man sedan omöjligt kommer ifrån.

Argumentet för att avskaffa skattereduktionen för de hushållsnära tjänsterna är att detta avdrag enbart gynnar de rika. Och visst, det är proportionellt mer välbeställda som utnyttjar avdraget, men detta är ju helt naturligt. Det är fler välbeställda som köper kylskåp också… Och naturligtvis är detta även fallet med ROT-tjänsterna. Och frågan är om det för dessa tjänster inte är än mer tydlig snedfördelning.

Och vänder man på det hela och ser det från arbetarnas synvinkel framkommer en annan bild. När det gäller ROT-arbeten är det oftast på marknaden redan befintliga hantverkare som får jobben. Visst finns det några lycksökare och ett fåtal seriösa aktörer som kommit till. Dessutom kanske några företag gör några nyanställningar. Men på en marknad som så mycket drivs framåt av rekommendationer är det svårt att slå sig in som ny aktör. Dessutom råder det redan sedan tidigare hantverksbrist i landet. Och en duktig hantverkare blir man inte över en natt. Detta gör att de befintliga hantverkarna kan börja skära guld med täljkniv. Priserna går upp – och i praktiken hamnar en del av de skattereduktioner som skulle tillfalla villaägare och bostadsrättsinnehavare i hantverkarnas fickor. En ny överklass skapas.

Om man då går över till de hushållsnära tjänsterna finns en stor skillnad. Med all respekt för det jobb städare, fönsterputsare och barnvakter gör så krävs det inget gesällbrev för att utföra dessa jobb på ett bra sätt. Det enda som krävs är en seriös inställning till sitt jobb och en vilja att göra ett bra jobb. Det står till och med i direktiven för vilka tjänster som berättigar till avdrag att det inte ska vara tjänster som kräver någon specialistkompetens. Här har alltså folk utan högre utbildning chans att få jobb. En möjlighet som är guld värd i en där specialistutbildning krävs till allt fler jobb..

Och denna möjlighet vill alltså oppositionen stoppa samtidigt som man gärna ser en utveckling av ROT-avdraget. Som sagt var – man har blivit fången i sin egen ideologiska retorik.

 

Onsdag 7 april

I morgon börjar våren. Det har jag bestämt. Vårjackan och lågskorna ska fram. Och på eftermiddagen har jag tid hos min däckverkstad och sommardäcken ska på. Sedan är det bara att vänta på nästa bakslag vädermässigt.

 

Torsdag 8 april

Min Toyota är av årsmodell 2001. Det är i alla fall vad jag säger till folk om de frågar. Och det är det som stod på annonsen från Toyotahandlaren i Täby när jag bestämde mig för att köpa den. Och på registreringsbeviset står att den rullade från fabriken hösten 2001 (skulle i och för sig tyda på att det kanske är 2002 års modell).

Men nu börjar jag undra. Skulle nämligen idag köpa en ny glödlampa till det högra bakljuset. Denna har varit mörk allt för länge. Ja, ska sanningen fram gick den sönder under min tur till fjällen för tre veckor sedan men nu var det dags.

Jag passade på när jag ändå var på OK-macken för att tvätta av den värsta skiten på kärran (också denna skit var ett minne av fjällresan). Jag kollade i den lampguide som låg och skräpade på macken. Rear light på en Avensis årsmodell 2001 hade förpackningsnummer 23. Och jag hittade snabbt den nämnda lampan. Men det var något som inte stämde. Dimensionen verkade inte stämma alls. Den trasiga lampa som låg i min ficka var mycket mindre än den lampa som fanns i förpackningen. Jag kollade i guiden igen, och såg då att man tydligen i och med årsmodell 2003 bytte modell på baklampan. Förpackning nr 24 gällde för de nyare modellerna. Och se, där låg en lampa förvillande lik den jag nu hade i handen.

Och då återstår frågan – kan vi lita på lampguiderna? Om ja, är det då helt enkelt att jag är lurad? Jag kanske äger en 2003:a… Det vore inte så illa.

 

Lördag 10 april

Att sortera eller inte sortera – det är frågan. Idag hade Gestrike Återvinnare slagit på stora trumman. Två damer mötte besökarna på ICA Maxi. Deras budskap bar enkelt, om än något förvirrande. Först frågade hon som lyckades stoppa mig, om jag sopsorterade plast. Det kunde jag ju inte neka till. Sedan var frågeställningen om jag visste att man numera inte behövde skilja på hårdplast och mjukplast. Men se det visste jag inte, erkände jag och förberedde mig för en föreläsning.

Men den uteblev. För damen från Gestrike Återvinnare verkade anse att hon redan fått fram sitt budskap och hade nu tagit sikte på nästa butiksgäst.

Förvirrande då? Varför var detta klara budskap så förvirrande. Jo, som av en händelse skulle jag nämligen denna dag gå och slänga glas, konservburkar – och javisst – plaster. Av både hårt och mjukt material. Och Gestrike Återvinnares nyordning verkade i alla fall inte kommit till Brynäs. En container för hårdplast, en halv container för mjuk plast. Precis som det alltid har varit. Och jag funderade ett tag vad som skulle hända om jag skulle ta damen på ICA på orden och blanda hårda och mjuka plaster. Skulle kanske den stora fula sopspionen ta mig… En risk jag inte ville ta.

 

Söndag 11 april

Jag erkänner. I helgen har jag nästan kapitulerat. Äh vad f-n – i helgen har jag kapitulerat.

Vinterjackan åkte nämligen fram igår när jag åkte till Maxi. Och idag, då jag gjorde ett sex timmars inhopp på jobbet, borde den suttit på.

För trots det soliga vädret och landskapet som såg så vårligt ut, var det sååå kallt. Ja, nästan ruggigt kallt. Och på radion varnades det för hala vägbanor i skuggiga partier. Men snart är det vår. Jag är säker…

 

Tisdag 13 april

Huga. Det är sorgligt, men jag börjar bli gammal. Tecknen talar sitt tydliga språk.

Eftersom jag för närvarande genom jobbet ingår i en stegtävling har det blivit en del promenerande de senaste veckorna. Och jag har upptäckt att jag allt oftare under promenaden slänger upp armarna på ryggen. Och vilka andra gör detta – ja just det, pensionärerna. Med händerna på ryggen, med en krum rygg och blicken fäst i asfalten tar de sig fram mot nya mål. Så också jag. Men nu gör jag allt för att komma från denna pensionärsgång. Så jag trycker lojt ner händerna i fickorna och känner mig som en tonåring igen.

 

Fredag 16 april

Idag lärde jag mig ett nytt ord – askmolnsprognos. Och nu talar alla om askan. Resenärer känner sig blåsta på drömresan och på tågstationer råder kaos när kampen om de få kvarvarande tågbiljetterna pågår som mest.

Och visst kan man förstå frustrationen och att det mitt i stormens öga är lätt att tappa perspektivet.

Men kanske den isländska vulkanen i långa loppet gör oss en tjänst. Kanske kommer vi komma ur detta med vidgade vyer och ett vidare tänk. För trots allt – det går faktiskt leva utan flyg ett tag – även för oss bortskämda individer i västerlandet. Vi som gärna snöar in på den tekniska motorvägen och tror att alla prylar är ett livsviktigt måste.

Men trots allt – vad är väl ett litet vulkanutbrott. Så litet att det för närvarande bara har en etta på VEI-skalan - den åttagradiga styrka som beskriver ett vulkanutbrotts styrka. Vulkanutbrottet som ödelade Pompeji lär ha kommit upp till 5. Det var ju inte många månader sedan som Haiti skakad till och 100 000-tals människor fick sätta livet till. Och vad gör det då om vi får stanna på backen ett tag. De som kanske dock behöver oroa sig lite är väl flygbolagen och islänningarna. Två grupper som redan har haft det ganska tufft den senaste tiden.

 

Onsdag 21 april

Det här ned stand up är svårt – svårare än man kan tro. Det är långt ifrån att bara ställa sig på scen, dra några skämt om sex, barn och lite mer sex och sedan håva in skratten och närheten med publiken. Det krävs mer än så, mycket mer.

Det krävs bra uttänkt material, timing och inte minst en förmåga att läsa publiken. Har man inte detta spelar det ingen roll hur berusade publiken är, det enda man får är några artiga applåder från en publik som lite generat vrider på sig. Om jag inte visste det tidigare så stod det helt klart ikväll, då jag besökte stadens stand up-klubb.

Det började tveksamt. Några komiker med ett i och för sig emellanåt välskrivet material, men timingen saknades, det kändes som om de läste innantill. Det pinsamma skrivandet började lite lätt. Men sedan blev det bättre, för att före pausen kulminera med kvällens överraskning och höjdpunkt. En 20-årig Malmöpåg, som jag förstås redan glömt namnet på. Men numret kändes improviserat (vilket det naturligtvis inte var), fräscht (vilket det var) och hysteriskt kul (absolut). Även komikern efter pausen, en tvåbarnsmor från Hultsfred, känd från TV, höll fanan högt och publiken hade då verkligen fått valuta för sina pengar.

Sedan var det dags för Pontus Ströbäck, en hallänning, numera boende på Lidingö, som inom parantes sagt aldrig har tillhört mina favoriter, tvärtom. Men denna kväll överträffade han mina vildaste farhågor. Han kändes oförberedd, då han försökte sig på lite improvisation för att sedan damma av några gamla nummer, blanda det med lite stulet material och en del förödmjuka publiken-humor. Och 90 % handlade om sex och könsorgan. Ju mer bisarrt, desto bättre. Det pinsamma skruvandet nådde nu nya rekordhöjder.

Och att säga kuk och bajs på scen är inte särskilt nydanande och intelligent. Det kan en åttaåring göra. Och ge denna åttaåring några år till så klarar han av att mobba svagare elever. Inte ens då Ströbäck ger sig på Sverigedemokraterna blir det särskilt skoj eller för den delen angeläget. Bara plumpt. Det var visst något om fistfucking.

Och någonstans glömde han bort sin viktigaste uppgift för kvällen, nämligen att ge publiken en trevlig kväll med förstklassig underhållning.

 

Torsdag 22 april

Då kom det då äntligen – snökaoset. Under en hel vecka har vi levt under hotet att det skulle komma. Först var det till den gångna helgen – men då bjöds vi bara på sol. Sedan lät det som onsdagen skulle bli den stora snökaosdagen. En prognos som snabbt korrigerades till fredagen. Men vinnare blev alltså denna torsdag. Blöta lapphandskar gjorde min promenad till jobbet till en kamp. Och det snötäcke dessa lapphandskar lämnade gjorde min promenad hem från jobbet till en slaskig kamp.

 

Söndag 25 april

Tydligen är det mycket is kvar i havet. Gigantiska isblock vältrar sig några hundra meter från kustlinjen och om inte annat ser till att det blåser in kalluft från havssidan. I alla fall om man ska tro den fiskare som jag gjorde affärer med igår. Snacksalig som få, sålde han på mig drygt 700 gram rödtunga (något jag mig veterligt aldrig ätit förr). 200 kronor kilot tog han och han berättade att det var islänningarna som dragit upp denna. Och Island är ett land man måste stödja dessa dagar, anser jag.

Men det verkar som om rödspättebeståndet hotades av utfiskning, berättade han. De fiskar han får därifrån blir bara mindre och mindre, förklarade han och med en fiskares självklara pondus måttade han upp längden med armarna.

Men delikat är den trots bristen på storlek. Med potatismos med äpple och rökt sidfläsk stekt i äppelcidervinäger och honung blev lördagsmiddagen riktigt lyckad.

 

 

Hem