Februari2014

Lördag 1 februari

Det står nu helt klart. Jag måste dragit på mig något virus i Ecuador. Och då inget virus som bryter ner kroppen. Utan ett virus som bryter ner alla de tekniska prylarna som kommer i min väg. Efter helgens trubbel med mina två laptops och dessutom ComHems utbud på TV:n och även ett visst strul med datorn på jobbet för att inte tala om en av skrivarna där kom idag (o)turen till Maxis självscanringsutrustning. När jag idag efter ett flitigt scannande kom till självtjäningskassorna påstod dessa att jag överhuvudtaget inte köpt någonting idag. Svältkost vänytade tydligen. Men jag lyckades få kontakt med en utr personalen som i sin tur, efter ett visst telefonstrul, naturligtvis, lyckades få tag på informationsdisken. Därifrån dök det upp en kvinna som la beslag på mitt ICA-kort, försvann in till de avdelningar i butiken där bara personal hava tillträde och lämnade mig i butiken, studerandes urvalet av chips. Efter något som för mig verkade en evighet (men det handlade säkert om bara ett par minuter) dök hon upp och mina inköp hade flyttats till en annan scanner. Och jag kunde betala och dessutom börja planera för lördagsmiddagen.

 

Tisdag 4 februari

Vad är en lyxsemla? Enligt Jacobs Takeaway på Stockholms Centralstation är det en vanlig semla, bara lite torrare. Och dyrare (den jag köpte kostade 35 spänn). Kunde också säga mindre, men de hade faktiskt även en stor lyxsemla (= normalstor), även om den kostade ytterligare en femma.

Jag frågade tjejen bakom disken vad det var för speciellt med deras lyxsemla och fick till svar att den innehöll allt det goda. Med andra ord innehöll den allt som en semla ska innehålla. En bulle, grädde och så mandelmassa. Frågan är då vad bakverket som detta etablissemang benämner enbart semla skulle innehlla. Vilken ingrediens skulle de plocka bort. Är säker på att det inte är bullen, för det skulle bli löite väl kladdigt, men... Dock ställdes aldrig denna fråga på sin spets eftersom en vanlig semla inte ingick i utbudet. Enda alternativet till den stora och lilla lyxsemlan var wienersemla. Denna fanns dock bara i en storlek.

 

Torsdag 6 februari

Idag kom den senaste tidens dåliga sömn i kapp mig. Efter drygt hälften av dagens spinningpass tog plötsligt krafterna helt slut. Resten av passet fick jag mest försöka undvika att falla av cykeln. Jag skulle kunna skylla på en stressig dag, En uppladdning bestående av prinsesstårta eller spinningledarens förkärklek till att spela hårdrock (ingen annan musijkstil får mig att öka tempot lika mycket som toner av de klassiska hårdrocksbanden), men troligen berodde den sviktande formen mest på sömnbristen. Tror jag fortfarande lever med några procent i Sydamerikansk tid. Så det är kanske dags att försöka stänga korpgluggarna nu.

 

Fredag 7 februari

Jag hade en gång en arbetskamrat som gick under benämningen "det vandrande dataviruset". Nu börjar jag förstå hur han hade det. Tror att jag nu drabbats av samma sjuka. Det har hållit på så ett tag, men den senaste veckan har symptomen ökat i styrka och idag har de utbrustit i ett mäktigt crescendo. Och precis som de resistenta bakterierna man talar om verkar detta virus vara tuffare än normalt. Det är nämligen inte bara elektriska apparater som drabbas.

I veckan kunde jag mycket nöjd konstatera att fotoboken över min resa till Ecuador. Den skulle bara sparas. Då plötsligt fryser skärmen framför mig, total system breakdown. Men innan detta hände lyckades jag komma åt en knapp som gjorde om alla sidorna, så samtliga sidor bestod av en bild i samma format. Dessutom lyckades tydligen mitt försök att spara. Vilket i dessa fall var olyckligt eftersom jag när jag återigen öppnade redigeringsprogrammet inte kunde återskapa de första 46 sidorna, utan stirrade rakt in i en bok, bestående av 54 sidor med en, emellant lite underligt beskuren, stående bild per sida. Så det var bara att börja om. Ett arbete som fortfarande pågår.

Men som sagt, idag har det varit etter värre. Jag ska nästa vecka hålla fyra stycken informationer å yrkets vägnar. Därför har jag de två senaste dagarna försökt att sätta manus till den powerpointpresentation som jag ska ha med mig. Eftersom jag enligt schemat skulle sluta redan klockan 11 idag och det dessutom stod en och en halv timmes sektionsmöte på programmet, var det stressigt för att kunna bli färdig i tid. Strax efter 12 var det klart, det skulle bara sparas det sista. Och ni förstår naturligtvis vad som hände. Ett nytt total breakdown. När jag försökte spara sidan kom svaret bara att "Powerpoint svarar inte". Lyckas återskapa dokumentet. Men att sedan spara det eller skriva ut var lögn. Med andra ord, bara börja om. Som tur visade det sig att jag faktiskt kunde kopiera text från det återskapade dokumentet, så jag lyckades skapa ett nytt dokument på cirka två timmar. Lita på att det skrevs ut snabbt.

Väl hemma satt jag mig ner i soffan tog många djupa andetag (stressfaktorn var hög) och skickade iväg ett sms till en kollega som varit sjuk under veckan. Tror ni det fungerade? Självfallet inte. Det var först en timme senare, då jag satt på konditori Madame i Valbo köpcenter som jag genom att starta om mobilen, lyckades få sms:et att gå iväg.

När jag senare var på Maxi för att göra veckans livsmedelsinköp gick den plastpåse jag fyllde med äpplen sönder (ytterligare ännu en total breakdown) och sju ekologiska äpplen rullade runt på fruktavdelningens golv.

Och jag är övertygad på att jag på något sätt hade skulden för att den caffe latte som gästen efter mig på konditori Madame hade köpt plötsligt fick eget liv och med ett spänstigt skutt hoppade ner på stengolvet så att kaffet skvätte och glasskärvorna yrde.

Så nu har jag bestämt mig för att låsa in mig i helgen så att jag inte av misstag råkar ha ihjäl någon stackare. Det är bara att hoppas att TV:n har ett bra immunförsvar.

 

Lördag 15 februari

Den vilda jakten på engångsrakhyvlar är över. Jag kom över de sista av Copp Forum, Farsta Centrums sidta förpáckning av Giöettes engångshyvlar. Vilket var tur. För Bics gula variant brukar plocka med sig mer än skäggstubben.

Det började egentligen redan i torsdagskväll på ett hotellrum på Kungsholmen. Vid 23-tiden upptäckte jag varför min väska hade kännts ovanligt lätt hela dagen. Jag hade glömt min necessär hemma.

Så fredagens information fick jag hålla med en lätt skäggstubb och med hjälpligt sköljda tänder. När dagens åttagande var över började sedan jakten. På den relativt Coopbutiken på Centralstationens källarplan var utbudet lite udda. Tandborste och tandkräm fick jag tag på. Men de enda engångshyvlar jag hittade var ladyshave. Och där gick gränsen.

På ICA i Trångsund hittade jag lite duschschampo men inga hyvlar. Och lite överraskande nog heller inga kammar. Så jag fick gå ytterligare en dag med växande skäggstubb.

Men idag hände det alltså. Det fanns ingen speciell hylla på Coop Farsta för denna vara. Inte ens en egen krok. Men till synes inslängd i en korg låg ett fyrapack Gilette hyvlar, halvvägs öppnat. Jag fick räkna ett antal gånger för att se att det fortfarande innehöll den rätta mängden utlovade hyvlar.

Coop hade nog tappat hoppet om att kunna sälja förpackningen, men då hade de inte riktigt räknat med en alltmer skäggig 50-åring från Gävle.

Men rakningen får vänta till i morgon. Det lär ju vara sexigt med skäggstubb och det är trots allt lördag.

 

Måndag 24 februari

Idag var det Gestapomåndag på Arlanda. Och då tänker jag inte på damen i säkerhetskontrolllen som med barsk ton förklarade självklarheter för morgontrötta passagerare. Själv fick jag en ordentlig tillrättavisning flör att jag försökte smuggla in mobilen genom den där röntgenbågen. Att jag i ett tillstånd mellan rem-sömn och yrvakenhet faktiskt att jag hade den i fickan föll henne aldrig in.

Mest irriterad blev jag istället på mannen i incheckningen som nästan vägrade att checka in min väska med hänvisning till att det ska göras minst 30 minuter innan flygets avgång. Det var 32 minuter kvar, vilket jag syrligt kommenterade. Något jag antagligen inte skulle ha gjort. Denna tillrättaavisning fick honom att tända till. Istället för att be om ursäkt för att han inte kunde klockan följde nu en gruindlig föreläsning om att man ska vara i god tid när man ska checka in. Och dewt kan faktiskt hända att han står där och föreläser fortfarande. Jag hann i alla fall inte lyssna färdigt på det hela. Det var ju tydligen bråttom, så jag begav mig mot gaten medans hans röst fadade bort i fjärran.

Till saken hör att det i senare läge visade sig att planet blev en halvtimme försenat. Jag undrar vad mannen i incheckningsdisken hade att säga piloten (en kvinlig sådan faktiskt) och flygvärdinnan (en manlig sådan, faktiskt...) om detta.

 

Tisdag 25 februari

Jag har svurit, jag har förbannat, jag har ångrat mitt inköp av nyu datort. Men nu verkar det som om jag äntligen lyckats identifiera det program som i tid och otid har producerat reklambanners direkt jag gått in på Internet. Oavsett om jag anvä'nt mig av Explorer eller Chrome. Och efter denna upptäckt var det ju en smal sak att avlägsna programmet så långt ifrån min hårdvara jag kunde komma. Och nu lever jag äntlighen i en reklamfri surfvärld (nåväl, kanske inte, men bannersfri i alla fall).

 

Onsdag 26 februari

På cirka en kvart förlorade jag en halv hörntand och drygt 900 kronor. Men å andra sidan fick jag ju en lagning som tandläkaren benämnde som provisorisk. Jag funderar dock på att bestämma att den ä permanent. Alternativet, nämligen att dra ut den andra halvan av tanden låter inte så lockande.

 

Torsdag 27 februari

Syrran ligger på Umeå lasarett med brutet smalben och systersonen ligger på Östersunds sjukhus efter att ha slagit axeln ur led. Hur simpel verkar då inte min spruckna hörntand?

 

Hem